Hockeylegenden Wayne Gretzy har målande sagt ”Skate to where the puck is going to be, not where it has been”. Under arbetet med att utforska framtidens HR och talangjakt inom SIME HR Summit har jag tänkt mycket på var pucken är på väg för våra arbetsgivare. Med anledning av t.ex. den snabba digitala utvecklingen, nya generationer och ett framväxande ganska annorlunda samhälle. Min fundering kring de stora arbetsgivarna, storföretagen, har ställt en fråga på sin spets.
Kommer vi att ha storföretag om 10 år?
Om man utforskar den frågan vidare finns det åtminstone 7 tongivande skäl till att frågan börjar bli relevant.
1. Freelansing går före visitkort
Till 2020 beräknas 50% av alla amerikanska arbetare vara freelansare. Crowdsourcingtrenden har aldrig varit starkare och communities och marknadsplatser för freelansare som Elance och Odesk går som tåget (just dessa två har 10 miljoner arbetare i 180 länder i sina stall). Strukturskiftet har skett, där fler på utbudssidan (vi) eftersträvar mer frihet och färre fasta titlar på visitkortet. Lägg till det att arbetsgivarnas erbjudande i allt mindre grad inkluderar anställningstrygghet, tydliga karriärstegar och globala expatprogram, vilket förändrar vågskålen för frågan ”What I get vs What I pay” för ett traditionellt jobb. Lägg till att fler vill få utlopp för sina passioner och hellre jobbar med det än i en traditionell roll i storföretaget. Helt enkelt för att det idag är möjligt.
2. Personifiering ger småskalighet
Vi ser en betydande personifiering av produkter och även tjänster, allt anpassas utifrån att lösa just mina specifika behov i syfte att jag ska vara en nöjdare konsument. Påhejade av yngre krävande generationer och ny teknik börjar medarbetare kräva samma utveckling inom arbetslivet. Talanger vill ha villkor och lösningar anpassade efter dem, man är en person och inte ett anställningsnummer. Ofta har mindre organisationer lättare att skapa funktionen och känslan av personifierade lösningar tack vare sin småskalighet.
3. Global svält på mening
10 år av Gör-Det-Själv boom har föregåtts av decennier av minskad koppling mellan människan och resultatet. I allt större och effektivitetsoptimerande organisationsstrukturer har den enskilda människan kommit längre och längre bort från slutresultatet. Belöningen att kunna säga ”Look, I made this” har försvunnit från många jobb och ersatts av surdegsboom, trädgårdsorgier, hobbybyggare och ett växande antal Maker-rörelser, som t.ex. Stockholm Makerspace. Resultatet ger en mening till jobbet man gör. Mindre organisationer har i regel lättare att skapa den känslan då fler av medarbetarna är direkt involverade i det som skapar resultatet. Utan känslan blir jobbet per definition meningslöst.
4. Kontrollsystemen utdaterade
Många blir allt mer överens: efter en era av avvikelserapportering, riskminimering och produktivitet (TQM, Lean, mm) har världen sprungit ifrån gamla organisations- och managementmodeller. När utvecklingen går snabbare och enskilda incidenter kan avgöra ett företags överlevnad utmanas gamla kontrollsystem och byråkratier (föreställ er bara BP vid oljekatastrofen eller Arla vid Mohammedkrisen). För att ersättas med mer snabbrörliga, inte sällan mindre, strukturer och enheter. Hogia var tidiga med ”klyv företagen”. Virgin likaså. Förutsättningen för snabbhet ger också förutsättning för kreativitet och innovation (se nästa punkt). Agilitet sägs vara det nya svarta.
5. Snabbare innovation prio 1
Ett paradigmskiftet med fokus på kunskap och kreativitet och ett globalt konkurrenstryck håller på att kora innovationstakt (och tillhörande entreprenörskap) till konkurrensfördel Numero Uno. Allt fler allt större organisationer finner sig i en allt mer påtaglig mental status av ödmjukhet. Tom Peters ord ”Whatever made us successful in the past won’t make us successful in the future” har nog aldrig känts mer påtagliga. Bättre (eller helt nya typer av) tjänster eller produkter (eller både och) utvecklade och levererade snabbare och bättre än alla andra står ofta i motsats till det våta täcket av trögröglighet, riskminimerande immunsystem och entreprenörsbrist som många karaktäriserar som typiskt för stora organisationer. Vid sidan av undantagen premierar jakten på innovation små organisationer med begränsad byråkrati, snabbrörlighet och högt utrymme för kreativitet, framför de stora.
6. Kapitalet klyver
Kapitalmarknaden styr i slutändan mycket och premiera gärna fokus på en eller ett fåtal saker. Storhetstiden för konglomerat, omfattande produktdiversifiering och storskalfördelar blir i detta ljus allt mer avlägsen och att se storföretag delas upp i allt mindre delar är nu vardag. Delar som är effektivare, produktivare, mer lättstyrda, snabbare och…. lönsammare. Listan på argument för att motivera att bygga (eller köpa) storbolag (med ett storbolags overhead) ser ut att behöva bli längre och bättre för varje gång det föreslås.
7. Påverkan står inte i relation till storhet
Det svenska spelutvecklingsföretaget Mojang omsätte 2 miljarder kronor under sitt fjärde levnadsår och gjorde 900 miljoner kronor i vinst, på dryga 30 anställda. Deras grundare rankas av Times som en av världens mest inflytelserika personer. Vad spelbolaget King och musikföretaget Spotify säger skrivs det nästan lika mycket om som om många av våra svenska industriföretag. Och vad de gör engagerar fler. Facebook är enligt många mått ett litet företag och har samtidigt ett av världens högsta börsvärden. Tesla Motors har ”blott” 3 000 anställda men påverkar bilindustrins framtid mer än Detroit. Poängen är ett företags storlek börjar betyda mindre och mindre för vilken påverkan, attraktionskraft och möjlighet företaget har.
Kommer det då att finnas storföretag om 10 år? Ja, även mot bakgrund av ovan utveckling är det ju så. Men sannolikt ändå inte med samma självklarhet som idag och definitionen på storföretag kan se annorlunda ut. T.ex. gör maskiner, datorer och robotar mer och mer av arbetet vilket gör att antalet medarbetare blir mindre relevant att prata om. Hur organisationerna i slutändan kommer att se ut beror självfallet på hur företags- och samhällsledare tar till sig bland annat ovanstående utveckling.
Eller vad tror du, hur kommer det att se ut?
Jo, visst är dessa 7 trender en förenkling, men ibland är det kanske vad som behövs. För att se var pucken är på väg.